En ragdolls päls är halvlång, mjuk och silkig, med mindre underull än hos många långhåriga raser. Det gör den lättskött jämfört med till exempel en persers, men den behöver ändå hjälp. Den här guiden samlar det jag har lärt mig om att sköta en halvlång päls, för ragdoll och för andra semilånghåriga katter som birma, sibirisk katt och norsk skogkatt.
Hur pälsen är uppbyggd
Kattens päls består av längre täckhår och kortare, mjukare underull. Hos ragdollen är täckhåren långa och glansiga och underullen relativt tunn. Pälsen är längst på kragen runt halsen, på bröstet och på bakbenen, där den bildar det som brukar kallas byxor. Svansen är yvig. I ansiktet och på frambenen är pälsen kort.
Det är framför allt den lösa underullen som ställer till det. Om den inte borstas ut fastnar den i täckhåren och bildar tovor, och katten sväljer den när den tvättar sig.
Verktygen
- Metallkam med glesa och täta tänder är det viktigaste verktyget. Den når ned till huden och visar direkt om det finns tovor på väg.
- Mjuk karda lyfter lös underull. Använd lätt hand, särskilt på magen.
- Naturborst eller gummiborste för avslutningen och för katter som inte tycker om kammen.
- Klotång för katt för klorna.
Undvik helst verktyg med skärande blad som marknadsförs mot fällning. På en silkig päls kan de klippa av täckhåren. Mer om verktyg och teknik finns i texten om att borsta en ragdoll.
En veckorutin
| Hur ofta | Vad |
|---|---|
| En till två gånger i veckan | Kamma igenom hela pälsen, med extra tid bakom öronen, i armhålorna, på magen och på byxorna. |
| Varje dag under fällningen | En kort stund med karda och kam för att få ut lös underull. |
| Varannan till var fjärde vecka | Titta på klorna och klipp spetsarna om de behöver det. |
| Varje vecka | Titta i öronen och i munnen, och känn över kroppen efter knölar eller ömma ställen. |
Det låter mycket, men varje moment tar några minuter. Det viktiga är regelbundenheten. En päls som kammas lite varje vecka behöver sällan något mer.
Problemställena
Tovor bildas där pälsen gnids och där katten själv har svårt att tvätta. Hos ragdoll är det bakom öronen, under ett eventuellt halsband, i armhålorna, på bröstet, på magen, på insidan av bakbenen och runt baken. Kamma dessa ställen varje vecka, även när resten av pälsen ser fin ut.
Små tovor kan lösas med fingrar och kam. Stora tovor nära huden ska inte klippas bort hemma, eftersom kattens hud är tunn och lätt hamnar mellan saxens skär. Låt en kattfrisör eller veterinär raka bort dem. Hur du gör steg för steg står i texten om tovor.
Fällning
Katter som går ute fäller mest på våren och hösten. Innekatter, som lever i jämn temperatur och med lampor på kvällarna, fäller ofta lite hela året. Under perioder med mycket fällning hjälper det att borsta oftare, både för att slippa tovor och för att katten ska svälja mindre hår. Enstaka hårbollar är vanliga, men en katt som kräks ofta eller slutar äta ska till veterinären.
Bad
En frisk katt behöver sällan badas. Undantagen är katter som har fått något i pälsen som de inte ska slicka i sig, äldre eller tunga katter som inte når att tvätta sig, katter med fet päls och katter som ska ställas ut. Kamma alltid före badet, använd schampo för katt och torka pälsen ordentligt. Mer om det finns i texten om fällning och bad.
Klor, öron och ögon
Klor
Innekatter sliter inte alltid ned klorna själva. Klipp bara den genomskinliga spetsen och undvik den rosa delen, där det finns blodkärl och nerver. Är du osäker, be veterinären eller en kattfrisör visa hur man gör första gången. En stabil klösmöbel hjälper katten att hålla klorna i form.
Öron
Öronen ska vara rena och ljusa inuti. Lite vax är normalt. Mörkt, luktande vax, rodnad eller en katt som kliar sig och skakar på huvudet ska undersökas av veterinär. Stick aldrig in något i hörselgången.
Ögon
Ragdollens ögon ska vara klara utan rinnande. Lite torkat sekret i ögonvrån kan torkas bort med en fuktig kompress. Rinnande ögon, kisande eller rodnad är en anledning att kontakta veterinär.
Andra semilånghåriga raser
Det mesta i den här guiden gäller alla katter med halvlång päls, men raserna skiljer sig åt i hur mycket underull de har.
- Birma har en silkig päls med lite underull, ungefär som ragdollen, och tovar sig sällan. En genomkamning i veckan räcker för de flesta.
- Sibirisk katt och neva masquerade har en tjock, vattenavvisande päls med rejäl underull. De fäller kraftigt på våren och behöver mer hjälp under fällningen.
- Norsk skogkatt har också en tät vinterpäls med underull och en kraftig krage. Tovor bildas lätt bakom öronen och på byxorna under fällningen.
- Maine coon har en ojämn päls som är kort på axlarna och lång på magen och byxorna. Magen kräver mest uppmärksamhet.
Ju mer underull, desto viktigare är kardan och desto oftare behöver pälsen gås igenom under fällningen.
När du behöver hjälp
Det finns kattfrisörer som är vana vid långhåriga katter och som kan ta hand om stora tovor, bad och klippning av en katt som inte längre klarar sin päls. Fråga gärna om de har erfarenhet av semilånghår och hur de hanterar oroliga katter. Om katten behöver lugnande för att pälsen ska kunna skötas, eller om huden under pälsen är skadad, är det en uppgift för veterinären.
Äldre katter
Med åren blir många katter stelare och tvättar sig mindre. Pälsen kan bli tovig på ryggen och runt baken, där katten inte längre når. Hjälp till oftare, men kortare stunder, och var extra försiktig med ömma leder. En äldre katt som plötsligt slutar sköta pälsen kan ha ont, och det är värt att ta upp med veterinären.
Gör pälsvården till något bra
Det viktigaste med pälsvård är kanske inte tekniken utan stämningen. En katt som har lärt sig att kammen betyder lugn, uppmärksamhet och en godisbit efteråt kommer att låta dig sköta pälsen hela livet. Börja tidigt, sluta innan katten tröttnar och tvinga aldrig. Mer om att vänja en kattunge vid hantering finns i texten om de första veckorna.
